Långtråkigt
Visst kan det vara ganska fantastiskt att ha det lite tråkigt ibland? Idag känns det nästan som att man glömt hur man har tråkigt. Så fort man har en sekund över åker mobilen fram. Och ibland kan jag komma på mig själv med att känna mig så otroligt stressad över att behöva vara så "effektiv" och upptagen hela tiden!
Så när jag är på landet brukar jag som regel lägga undan mobilen. Och jag känner faktiskt inget sug efter den heller. Men så i söndags när sambon ville titta på fotboll och solen inte längre sken blev jag lite rastlös. Och istället för att ta fram mobilen gick jag ut och plockade älgört. Jag hade läst på underbaraclaras.com att man kunde koka saft på det och det passade utmärkt eftersom det aldrig blev någon fläderblomssaft! Så jag plockade en hel papperskasse. Och så hittade jag plötsligt två buskar röda vinbär med perfekt mogna bär! Så då plockade jag dem också. Och så vandrade jag vidare och snubblade över ett hav av mynta. Då var jag ju tvungen att plocka lite mynta också;)
Kameran hade jag på ryggen och plötsligt tittade solen fram och allting blev sådär otroligt vackert att man bara måste försöka fånga det på bild. Och då kom jag på att jag hade tänkt ta en bild på det pyttesmå supersöta svalungarna som låg i ett bo på propellern på en gammal båt i båthuset. Och väl där insåg jag hur otroligt många fina små stileben som fanns runt omkring mig och det passar ju utmärkt att fotografera! Och så plötsligt hörde jag sambon kalla på mig. Tiden hade bara runnit iväg! Så visserligen hade jag kanske inte nödvändigtvis haft det tråkigt, men om jag inte haft det från början hade jag inte haft två hinkar älgörtssaft som står och gottar sig i vardagsrummet, nykokt rödvinbärssylt i kylen och ett gäng bilder att lägga upp här;)
