meramela.blogg.se

Mitt huvud vill inte alls tentaplugga mer.. Vi är inte överens. Framförallt är inte ångesten överens med huvudet. Den tycker iofs egentligen att jag likabra kan ge upp istället och att jag borde ha börjat långt innan. Men varför påminner den aldrig mig tidigare om den nu vet hur det blir? Jag är hopplös. Men på någon vänster går det ju alltid hem ändå och hittills har jag (ännu mer oväntat) maxat betyget trots ifrågasatt tentaplugg. Detta är inte riktigt till min fördel för det innebär att jag aldrig lär mig. Man tycker ju att jag skulle ha lite mer disciplin efter så här lång tid i skolan? Nej icke. Men jag antar att det är ok när inte betyget blir lidande. Det är bara min stackars mage och nattsömn som blir lidande.
Jag säger som vanlig: På NÄSTA kurs ska jag bannemig börja läsa redan från början! (Hympf..)

Egentligen är jag inte så förtjust i att fira allahjärtansdag. Tycker att det är trist att det ska behöva finnas en speciell dag för att uttrycka sin kärlek till sina nära. Så oftast brukar vi inte göra något särskilt "bara för att". Men i år råkade det vara fredag och jag var sugen på att laga något lite extra till middag. Och det är ju inte så att jag medvetet bojkottar "högtiden". Så det blev rökta räkor med citronaioli till förrätt, sjötunga med sparris, gratinerad palsernackspure och vitvinssås och till dessert vit chokladmousse med rommarinerade jordgubbar. När ens bättre hälft inte äter vanlig choklad eller ens grädde för den delen är man lite begränsad när det kommer till dessertval, men som tur är äter han vit choklad!
Och så fick jag världens finaste bukett när han kom hem idag:) Rosa såklart;)

Hoppas ni haft en härlig fredagskväll;)

När vi köpte vårt radhus gjorde vi det innan det hann komma till visning. Det gick med andra ord väldigt snabbt, inte ens ett dygn faktiskt. Och jag hade personligen inte ens varit och tittat på det. Men jag litade på sambon, hans mamma och på bilderna. Egentligen stämmer det inte alls överens med mitt kontrollbehov, men så har jag även en väldigt nyfiken och spontan sida (schizofrent jag vet) så då blev det på det viset. Och jag har inte ångrat det en sekund! Vi trivs jättebra med både hus, omgivning och närheten till våra respektive skolor och stan. Så det kunde nog knappt ha blivit bättre.
Det enda frågetecknet när man köper innan visning är huruvida man gör en bra deal eller betalar ett överpris? Och det kan man ju bara spekulera i. Men ett sätt att få en uppfattning om saken är att titta på vad husen runt omkring blir sålda för. Det är iofs väldigt sällan något blir till salu men i tisdags var vi och tittade på ett i granngården. Det låg väldigt illa till i jämförelse till vårt fantastiska läge och hade knappt någon tomt alls att tala om. Ena badrummet var renoverat och de hade tagit bort en klädkammare, men annars var det i stort sett i samma skick. Och hör och häpna men redan nu innan budgivningen är avslutad ligger det 300' över vad vi gav för vårt! Så det måste ju betyda att vi åtminstone inte betalat ett överpris:) Och då kan vi börja fundera över om vi vill investera i att renovera badrummen. Men första steget är att sätta in en altandörr i vardagsrummet så att vi kan få in lite mer ljus. Det kommer säkert bli hur bra som helst! Om vi bara blir färdiga med bygglovsansökan någon gång:S
Yippie!

Jag kan inte påstå att det är strålande sol, men för första gången på flera veckor så skymtar den fram bakom molnen. Och visst har fåglarna börjat kvittra lite mer? Precis som jag skrev igår så känns det lite tidigt att ta ut något i förskott men vårtecknen dyker faktiskt upp som svampar runt omkring mig! Dagarna känns längre och ljusare, träden börjar få knoppar och åtminstone på Facebook kan man se bilder på krokusar som kämpar sig upp ur marken (misstänker att det är bilder från Skåne dock) Åh vad jag älskar det! Om ett par dagar kan jag nog tom cykla till skolan utan att frukta för mitt liv:)

Men så råkar det vara tenta nästa vecka så jag får nog inte se så mycket av det där ljuset på ett tag. Istället ska jag göra en djupdykning i patogena bakterier och sjukdomstillstånd. Åh vad lockande!
Kanske måste slänga ihop nåt bakverk som paus;)

Kram på er i vårvädret!

De senaste dagarna har snön smält bort mer eller mindre fullkomligt här hemma. Och samtidigt som det känns fruktansvärt skönt finns det en liten oro kvar över att det kanske är lite tidigt att ropa hej? Det är inte ens mitten av februari så risken för mer snö är fortfarande överhängande. Men tänk vad härligt det skulle vara med en tidig vår som omväxling? Sedan vi flyttade till Umeå och nu vidare till Uppsala har vi fått uppleva fyra riktiga vargavintrar med massor av snö långt in på det nya året. Kanske är det dags för en lite mildare vinter? Ja, det hoppas jag iaf.
Och till det som är helt otroligt. Jag kom nämligen hem från skolan idag och slog en blick mot vårt "grönsaksland" och tyckte att det såg märkligt grön ut bland kryddorna. Och mycket riktigt. Vi har både persilja, oregano och timjan som är hur fin som helst! Hur kan det ha gått till? Det måste ju vara eftersom hösten var så mild och snön kom så plötsligt att allting bara blev begravt i snö utan att först ha ruttnat? Och nu när snön smält och det är så milt igen så har de bara fortsatt leva vidare. Jag vet inte. Men det känns superhärligt att kunna gå ut och ta ett litet knippe timjan till matlagningen -I FEBRUARI!

Jag har alltid, eller alltid är fel ord men nästan så länge jag kan minnas, varit otroligt stel i kroppen. När jag var sex år slutade jag på balett och därifrån gick det väl bara utför. Min syster däremot höll kvar vid både konståkning och balett och har alltid varit så mycket vigare än mig, vilket jag varit SÅ avundsjuk på! Men så måste man ju någonstans inse att ingenting kommer gratis. Och just vighet kräver kontinuerlig träning. Det kan jag se på min älskade vän Anna som är så vig att det nästan är läskigt;) Men så är hon yogatränare och en väldigt duktig sådan dessutom. Och jag vill så gärna själv också! (Inte bli tränare, det får hon ha hand om. Men bli bra på det.) Problemet är ju bara att jag varit så pass stel att jag helt enkelt fuskat på just de övningarna. Lite för att jag tyckt att det varit pinsamt och lite för att jag inte vetat hur jag skulle göra dem. Och någon gång sa sambon lite skämtsamt, efter att ha sett en bild på en av Annas positioner, "kan inte du göra så?" Då blev jag såklart stött och hävde ur mig att "vill du att jag ska lägga en timme varje morgon på yoga??" Men när jag tänkte efter lite kändes det inte helt motbjudande.. Kanske inte en hel timme men kanske en halv till att börja med? Så jag bad snällt min kära Anna om hon kunde ge mig lite övningar och det gjorde hon såklart så fin som hon är! Och i födelsedagspresent av sambon fick jag en superfin yogamatta och ett yogastrap som är jättebra i positionerna som jag inte riktigt når annars. Och hör och häpna så har jag faktiskt gjort dem nästan varje dag i över två veckor nu! Det var faktiskt tom så att när jag hade missat en morgon erkände jag det för Anna och då fick jag till svar "Gör du dem varje morgon? Man brukar börja med 2-3ggr i veckan när man är ny!" Så istället för dåligt samvete fick jag beröm:)
Och jag måste erkänna att det känns helt fantastiskt! Och förutom de fysiska framstegen får jag så mycket mer energi! Och jag vet inte om jag ska se det som en bonus eller den faktiska huvudsaken, men härligt är det iaf!

Ikväll tar jag och mallis igen oss i soffan. Vi tänkte se Monica Z. Låt oss hoppas att den är lika fantastisk som "Känn ingen sorg" som vi såg först förra veckan. SÅ vacker. Jag älskar filmer som överraskar mig. Som inte går att förutse fullständigt inom 10min. Just den här var inte oväntad rent story-mässigt, men scenografin var fantastisk och en del skådespel stundom magiskt. Ja, det tyckte jag iaf.

Så i lördags var vi på Bond-festen jag berättade om. Ett ord: Fantastiskt! Vilken fest. Genomtänkt in i minsta detalj. Cool lokal, god mat, gott vin och trevligt sällskap. Och inte för att tala om bandet! En blåsorkester i en gammal kyrka -behöver jag säga mer?
Och kläderna blev faktiskt riktigt bra:) Lyckligtvis passade Marias klänning trots att jag hade ett enda mått att gå på! Och jag hade hittat likadana skor till oss så vi matchade verkligen. Det enda som var lite tråkigt var att det var så få som verkligen "klätt ut sig". Alla hade följt temat och var otroligt vackra! Men det kändes lite fånigt att se ut som en seriefigur när alla andra såg ut som tagna ur världens mest glamourösa film. Men jag tror åtminstone att vi hade ansträngt oss mest av alla;)

Tyvärr har jag ingen bild än eftersom jag inte var smart nog att be någon ta en med min egen kamera. Men jag ska försöka skaffa fram en.

Idag har vi har konservering i skolan och jag måste erkänna att det kändes ganska bra att dra på kockkläderna igen:) Kände mig riktigt inspirerad att gå hem och baka. Om jag inte varit så förbenat trött förstås. Men det får nog snart bli en sats semlor eller liknande.
Kram på er!