Då var det dags igen!
Tillbaka från semestern och tillbaka till verkligheten;) Eftersom jag jobbat så fysiskt tungt sedan jag kom hit har jag inte ens brytt mig om att träna. I ärlighetens namn är jag inget bra på det. Jag är lat och en mästare på ursäkter. Men samtidigt tycker jag verkligen att det är kul varje gång jag lyckats ta mig dit! Borde inte hjärnan komma ihåg det där lyckoruset efteråt?
Naiv som jag är ger jag inte upp dock. Någon eller några gånger per år ger jag mig tusan på att "Den här gången kommer jag lyckas." Och jag hoppas att jag aldrig lär mig av misstaget för den träningen är mer än ingen träning alls. Och vem vet? Kanske är kostvetarprogrammet precis vad jag behöver för att verkligen, på riktigt, komma igång? Vi får väl hoppas på det;)
Nu har jag iaf fått ett prova-på-presentkort av min vän Elaine och det tänker jag använda. Idag ska hon visa mig hur jag ska träna min rumpa;) Och det kan kanske motivera mig?
Ha en härlig dag gott folk, och glöm inte att le, gärna mot en främling:)