Energi
Jag har alltid, eller alltid är fel ord men nästan så länge jag kan minnas, varit otroligt stel i kroppen. När jag var sex år slutade jag på balett och därifrån gick det väl bara utför. Min syster däremot höll kvar vid både konståkning och balett och har alltid varit så mycket vigare än mig, vilket jag varit SÅ avundsjuk på! Men så måste man ju någonstans inse att ingenting kommer gratis. Och just vighet kräver kontinuerlig träning. Det kan jag se på min älskade vän Anna som är så vig att det nästan är läskigt;) Men så är hon yogatränare och en väldigt duktig sådan dessutom. Och jag vill så gärna själv också! (Inte bli tränare, det får hon ha hand om. Men bli bra på det.) Problemet är ju bara att jag varit så pass stel att jag helt enkelt fuskat på just de övningarna. Lite för att jag tyckt att det varit pinsamt och lite för att jag inte vetat hur jag skulle göra dem. Och någon gång sa sambon lite skämtsamt, efter att ha sett en bild på en av Annas positioner, "kan inte du göra så?" Då blev jag såklart stött och hävde ur mig att "vill du att jag ska lägga en timme varje morgon på yoga??" Men när jag tänkte efter lite kändes det inte helt motbjudande.. Kanske inte en hel timme men kanske en halv till att börja med? Så jag bad snällt min kära Anna om hon kunde ge mig lite övningar och det gjorde hon såklart så fin som hon är! Och i födelsedagspresent av sambon fick jag en superfin yogamatta och ett yogastrap som är jättebra i positionerna som jag inte riktigt når annars. Och hör och häpna så har jag faktiskt gjort dem nästan varje dag i över två veckor nu! Det var faktiskt tom så att när jag hade missat en morgon erkände jag det för Anna och då fick jag till svar "Gör du dem varje morgon? Man brukar börja med 2-3ggr i veckan när man är ny!" Så istället för dåligt samvete fick jag beröm:)
Och jag måste erkänna att det känns helt fantastiskt! Och förutom de fysiska framstegen får jag så mycket mer energi! Och jag vet inte om jag ska se det som en bonus eller den faktiska huvudsaken, men härligt är det iaf!
